jonasn.info/blog

Jag fick äntligen min Macbook Air förra onsdagen.. upplevelsen kan sammanfattas som smått fantastisk. Här är min summering av den första veckans intryck.

Så här är det: Jag åker sjukt mycket tåg. Jag jobbar på tåget varje dag. Jag har massor av grejer att hålla reda på (tex en 30-kilos hund), så ju mindre och lättare saker är, desto bättre. Så jag åker tåg i drygt 13 timmar per vecka och promenerar med “kontorspackning” fem timmar per vecka. Jag använder nästan konstant:

• officeprogram (Microsoft Office 2008, NeoOffice)
• webbläsare (Safari, Firefox, Portable Firefox)
• Texteditor (Smultron, Notepad++)
• mailprogram (Mail, Entourage, Outlook)
• Kalenderprogram (iCal)
• Photoshop, Camera Raw, Aperture
• todo-lista (Things)
• FTP-program (Filezilla, Cyberduck)
• Remote Desktop Connection.

Det är mina förutsättningar och behov när det kommer till datorer.

Och jag råkar vara förtjust i Apples känsla för detaljer. Som att etiketten som förseglar skyddsplasten som sitter runt Macbook Air när den levereras är perforerad. Som att den genomskinliga skyddsplasten har en flik med vita prickar för att man ska se den. Och när det gäller saker som är viktigare än paketeringen uppskattar jag avsaknaden av fula blåa lysdioder överallt, att det inte spelar någon roll åt vilket håll man sätter fast strömsladden, att den inte har fula och meningslösa detaljer som ändå ingen använder, att den ser ut att vara designad på 2000-talet och att allt är genomtänkt. Jag till och med älskar ljudet när man stänger locket.

Och jag älskar OS X. Det är helt enkelt bättre än Windows, och även det har att göra med detaljkänsla. Till exempel kan Exposé i Mac OS X och Flip 3D i Vista verka vara likvärdiga sätt att växla program, men i praktiken är Exposé helt överlägset eftersom det ger dig en överblick över alla fönster samtidigt. Flip 3D ger dig bara ett fönster i taget så du måste ändå flippa igenom alla fönster innan du hittar det du söker, och det är i själva verket inte ett dugg snabbare än gamla hederliga Alt-Tab.

Jag använder en Windows-dator ibland. En laptop från en av världens fem största datortillverkare som jag precis har återställt till ursprungsläget med hjälp av återställningsskivorna. Till att börja med fick jag bränna återställningsskivorna själv, vilket känns otroligt snålt. Efter det startade jag om datorn med skiva ett i läsaren och fick tre eller fyra alternativ. Jag visste att ett av de två första var det jag ville, men översättningen var så dålig att det var omöjligt att avgöra skillnaden på dem. Jag chansade på det första alternativet.

Datorn jobbade med de tre skivorna i nästan en timme och allt verkade rätt. När den var nästan färdig bad den om skiva ett igen. När jag satte i den första skivan - som fungerade perfekt en timme tidigare - vägrade datorn att gå med på att det var rätt skiva. Jag provade såklart de andra två skivorna också, men till slut var det bara att starta om och börja från början. Denna gång valde jag alternativ två, vilket tog ännu längre tid, men dock fungerade bra.

När man sedan startar om datorn ber den mig logga in med mitt fingeravtryck. Det har jag dock försökt förut, så jag kör hellre på det välbeprövade användarnamn+lösenord. Att logga in med hjälp av fingeravtryck känns coolt första gången, men i praktiken är det så långsamt att man inte kan vara säker på att det ens fungerar. Du drar fingret över läsaren och ingenting händer. Så precis när man ger upp och börjar skriva in sitt lösenord på det gamla goda sättet loggar fingeravtrycksläsarprogrammet in dig. I bästa fall.

Väl inne i Windows finns tillverkarens nätverksinformationsruta som berättar för dig om det trådlösa nätverket är anslutet eller inte, precis som windows inbyggda bubbla gör. De två-tre första gångerna man loggar in dyker informationsbubblorna upp fortare än du hinner klicka bort dem.

Det är helt enkelt en bedrövlig upplevelse.

När man väl har kommit förbi alla informationsrutor och komma igång-guider och presentationsjox är det bara att börja proceduren med att avinstallera prov-versionen av Norton Internet Security innan jag kan installera det antivirusprogram vi använder på kontoret.

Min Windows-PC har bluetooth, WLAN, Ethernet och är ansluten till två VPN. Allt detta uppfattas såklart som nätverk och dyker upp som nätverksikoner i systray (dvs “nere vid klockan”). Fem nätverksikoner är åtminstone tre för mycket, så jag försöker bli av med allihop. Man kan klicka ur att den ska visa en ikon när man är ansluten, samt “meddela mig vid problem med den här anslutningen”. Om den inte ska säga till när man är ansluten, och inte när man har problem med anslutningen (dvs att man inte är ansluten) borde väl inte ikonen visas alls? Nope, inte med bakvänd Windows-logik. Den är till och med så jäkla ur-puckad att den säger att en nätverkskabel inte är inkopplad för de trådlösa anslutningarna.

Anslut bluetoothsladden nån gång då!

Som sagt, det är detaljerna som gör det.

Svenska Macworld berättar att PC Magazine har utnämnt Mac OS X Leopard till världens bästa operativsystem. Varför?

Jag kanske tjatar, men för mig är det detaljerna, småsakerna som gör skillnaden. Som att skärmen blinkar till och fungerar som blixt när du tar en bild med den inbyggda webbkameran. Som att du slipper program som funkar i tre månader och sen kräver dig på pengar för att fortsätta fungera. Som att du slipper dialogrutor som idiotförklarar och irriterar dig.

Macbook Air är tunn, inte liten. Jag som var van vid en 12″ Powerbook G4 tyckte i början att skärmen på 13,3 tum var lite för bred, men det tog å andra sidan bara två dagar att vänja sig vid. Styrplattan är enorm och fungerar kanonbra. Jag trodde att jag skulle komma åt den av misstag hela tiden men det har faktiskt inte hänt en enda gång hittills. jag trodde också att jag skulle ha svårt att vänja mig vid att använda tvåfingersrullningen och de andra styrgesterna, men inte alls!

Skärmen och styrplattan är nog de två sakerna som jag har vant mig snabbast vid. Varje gång jag kollar nåt på min tolvtums-powerbook är det uppenbart hur ljusstark skärmen på MBA är och Powerbookens skärm känns verkligen mörk och dassig. Jag använder inte högsta ljusstyrkan på Airs skärm alls, man blir helt enkelt bländad.

Styrplattan är den grym. Den är för det första större än min Nokia N95 (bild)! För det andra är scrollningen sjukt bra. Och nu säger ni “Det är inget nytt! Min windows-laptop har också scroll på styrplattan”.Jepp, det har min Windowsburk med, och jag kommer åt scrollen av misstag hela tiden. Dessutom är den ointelligent, det är helt enkelt högra delen av styrplattan som scrollar vertikalt och inte går att göra något annat med. På Macbook Air scrollar du var som helst på trackpaden med hjälp av två fingrar. Det innebär för det första att du aldrig scrollar av misstag, och för det andra att du kan scrolla både vertikalt och horisontellt. Dessutom kan du “nypa” för att zooma ut och spreta med fingrarna för att zooma in. Det är mycket elegant och genomtänkt.

Många har kritiserat Macbook Air för att vara undermålig och det ena med det andra. Visst - jag håller med om att den kanske hade behövt en USB-port till, men i övrigt känns det mest som att recensenterna har missuppfattat poängen. John Gruber på Daring Fireball har en poäng när han jämför Macbook Air med en liten cab:

the MacBook Air is like a sporty convertible coupe. You buy one not for practical reasons, but because it is satisfying to own something beautiful and clever and fun.

for many, yes, it’s a secondary car, but for anyone without kids and
with no need for significant storage space, it works just fine as their
only car.

Så de som bedömer Air utifrån kriterierna för en minibuss är nog lite ute och cyklar. Klart som 17 den blir sågad.

De vanligaste klagomålen är att batteriet har för kort batteritid och inte är utbytbart, att minnet inte är utbyggbart och att processorn är för klen. Dessutom klagar man på att portarna är för få och sitter för tätt och att det inte finns någon CD/DVD-läsare.

Visst kan det säkert vara praktiskt ibland med en optisk läsare, men om det hade gjort datorn tjockare är jag hellre utan. Jag har faktiskt inte behövt en på hela veckan. Faktum är att min Powerbooks superdrive har varit trasig i flera månader utan att jag har lidit av det, så jag visste redan innan Air kom att jag inte skulle sakna den. 

Och nej, prestandan på papperet kanske inte är toppklass, men jag har inte känt mig speciellt begränsad. Jag har haft Photoshop, Word, Entourage, Safari, Adium, Hardware Monitor och VMware Fusion med Windows XP och Firefox igång samtidigt. Fläkten surrade lite men jag behövde inte vänta på något. Enda gången jag kände att jag ville ha högre prestanda var när jag testade Aperture. En åttamegapixels RAW-bild fick luppen att lagga en hel del när man har jobbat med bilden en stund. Det beror dock på grafikkortet och inte på processorn eller minnet. I normala fall fungerar det dock bra att köra fyra virtuella skrivbord (spaces) på två skärmar. VNC, Fusion, Remote Desktop Connection - ett system på varje skärm, och Exposés alla trick funkar fantastiskt med Spaces.

Batteriet är inte utbytbart, nej. På min snart fyra år gamla Powerbook räcker dock batteriet fortfarande i fyra timmar om jag snålar lite, så det har inte försämrats speciellt mycket. På MBA får jag de utlovade fem timmarna när jag utför mitt normala arbete - skriver, korrekturläser, publicerar artiklar och bilder. Och det är såklart med trådlöst nätverk igång. Tyngre photoshoparbete sänker visserligen batteritiden, men inte såpass att jag känner mig lurad. Och - handen på hjärtat: Har din nuvarande laptop fem timmars batteritid? Äger du ett extra batteri som du byter till när det som sitter i börjar ta slut? Nej, jag tänkte väl det.

Jag känner faktiskt bara en person som ens äger ett extrabatteri till sin laptop, och han behöver sällan byta till det.

Som sagt, jag tror att många missuppfattar poängen med Macbook Air. Apple vill att allt ska vara trådlöst: Trådlöst ljud till Airport Express, trådlös backup till Time Capsule, trådlös bild till Apple TV och så nu senast trådlös CD/DVD via Remote Disc. Tanken är alltså att du inte ska behöva ansluta 23 sladdar till din laptop. Det går att ansluta en extern skärm, men den inbyggda är så bra att du egentligen inte behöver. Det går att ansluta en ljudkabel, men med Airport Express spelar du trådlöst på stereon och vill du använda hörlurar stödjer MBA stereo-bluetooth via A2DP, så ditt trådlösa musikheadset till mobilen går utmärkt att använda till din nya Mac.. men det finns självklart ett hörlursuttag för er bakåtsträvare.

Jag förstår att det här känns ovant för Windowsmänniskor som är vana vid “Bluetooth - en nätverkskabel är inte ansluten”. Jag ser ganska många bärbara datorer varje dag på tåget och de flesta har inte ens DVI-utgång! Senast idag såg jag en med skrivarport (LPT), serieport, PS2-kontakter och VGA-utgång. Herregud, det är som att folk fortfarande skulle använda disketter. Jag hade DVI-utgång på min laptop för tre och ett halvt år sedan. Som jämförelse kan nämnas att när mina föräldrar förra året köpte en ny Dell rekommenderades de av dokumentationen att använda VGA-anslutningen, trots att både datorns grafikkort och den platta skärmen stödjer DVI som ger mycket högre bildkvalitet.

Macbook Air är inte en dator som passar alla. Det är för det första ingen sub-notebook, så den är långt ifrån minst. Inte heller är det en ultraportabel dator, om det nu är någon skillnad. Vad Air är, är en bärbar dator som är extremt tunn och ganska lätt. Den är inte kompromisslös, utan välbalanserad. Tangentbordet, skärmen och styrplattan är fantastiska, och det innebär att man kan jobba länge utan att bli trött. Kompromisserna märks tydligast på Grafikprestandan och hårddisken - både utrymmesmässigt och prestandamässigt - vilket gör att detta snarare är en dator för den som använder vanliga kontorsapplikationer snarare än den som redigerar en långfilm.

Macbook Air har lite elakt kallats både bloggardator och VD-dator, och det kanske inte är så dumma beskrivningar ändå. Den är helt enkelt perfekt för dig som skriver mycket, surfar mycket och jobbar med kontrorsprogram. Den passar även dig som pysslar en del med bildbehandling, -publicering, ljud, videoklipp och musik, men för dig som vill spela FPS och kolla på DVD hela dagarna finns det garanterat bättre alternativ. Detsamma gäller antagligen dig som bearbetar och lagrar stora mängder bilder i råformat, eller kanske redigerar HD-video.

Självklart finns det konkurrenter i mängder, men beroende på hur petig man är finns det ingen annan dator på marknaden i samma klass. Letar man en hyfsat snabb laptop som är tunn men ändå har fullstort tangentbord och grym skärm är Macbook Air det enda alternativet. Lättar man lite på kriterierna finns det massor av konkurrenter med antingen mindre skärm, förminskat tangentbord eller långsammare processor. Å andra sidan har många av dem bättre expansionsmöjligheter och likvärdig eller bättre batteritid än Macbook Air.

Men det är på papperet det. I praktiken är det en fröjd att arbeta med Macbook Air. Strömadaptern till MBA är nästan lika liten som den till min iPod, medan den i vissa av konkurrenternas fall är nästan hälften så stor ochtung som själva datorn. Bara en sån sak. Det gör kanske ingen praktisk skillnad i arbetet, men på vägen dit märks det.

Macbook Air har en videoutgång som ger DVI och VGA via (medföljande) adapter och TV ut via en annan adapter som du kan köpa till. Inställningarna av den externa bildskärmen går helt smärtfritt, och om du använder två olika skärmar (tex en på jobbet och en annan hemma, eller en bildskärm på skrivbordet och en TV i vardagsrummet) kommer Mac OS X ihåg dina inställningar för varje skärm. Jodå, windowsmänniskor, den minns även hur den externa skärmen är placerad i förhållande till den interna, och du behöver aldrig starta om för att ändra inställningarna. Och om du mot förmodan behöver starta om av någon annan anledning så kommer inte dina skärminställningar att vara nollställda när du loggar in igen.

Macbook Air är inte för dig som vill kolla på DVD hela tiden, konstant behöver ha tre USB-tillbehör inkopplade samtidigt eller gillar design som utstrålar åttiotal. Inte heller är den för dig som behöver jobba sexton timmar per dygn utan tillgång till eluttag och ALLTID har med dig fyra extrabatterier till din nuvarande laptop. Seriöst, vilka är de här människorna som absolut måste ha superprestanda, åtta timmars batteritid och sjutton USB-portar på sina laptops? Jag gissar att det är samma personer som idiotförklarade Apple när de lanserade iMac som “saknade” diskettstation.

Men om du är som mig - irriterad över Windows alla konstiga dialogrutor som dyker upp hela tiden utan anledning och alla skräpprogram som följer med och inte går att ta bort trots att ingen vill ha dem - då är Macbook Air något du bör titta närmare på.

Vad du får:

• Låg vikt
• Bra batteritid
• Otrolig kvalitet och detaljkänsla
• Snygg design
• God ergonomi i skärm, styrplatta och tangentbord.
• Världens bästa operativsystem.

Vad du inte får:

• Superdatorprestanda
• fyra dygns batteritid
• Optisk läsare
• Minneskortläsare
• Fingeravtrycksläsare
• Diskettstation, LPT-port, PS2-anslutningar
• Irriterande program som inte fungerar

Macbook Air utstrålar “Less is More” ända ut i fingerspetsarna, och det är det som gör den så speciell.

Slutligen känns 16500 lite i högsta laget, men jag tycker ändå att MBA är prisvärd. Min Powerbook kostade mer än så när jag köpte den och nu när den är pensionerad tycker jag den har varit värd varenda krona.

Se mina Macbook Air-bilder på flickr.

Inlägget finns även på testklubben.se