jonasn.info/blog

Smilla får ofta beröm ev medresenärer för att hon är duktig på tåget, men idag var hon tydligen enastående när hon väntade vid sätet!

Har varit ute med hundarna på ett stort gärde så de fick springa av sig lite idag. Passade såklart på att fota, och höll på att skratta ihjäl mig när jag kom hem och kollade på bilderna. De ser inte kloka ut, våra hundar. Read the rest of this entry »

Seriöst, vad är det egentligen som får folk med små terriers eller papillons att tro att de får bete sig hur de vill?

Idag på väg till jobbet tränade jag Smilla på kontakt när vi mötte en tjej med barnvagn och två lösa terriers. Den ena morrade och försökte gå fram till Smilla men slutade när jag stampade i marken och tittade på honom. Jag sa till tjejen att hon det vore bra om hon kopplade sina hundar eftersom hon inte har någon kontroll över dem. Hon svarade:

- Puss puss! Gjorde han din illa eller?

Hur arrogant får man vara? Jag svarade ”Nä, men min lär göra honom illa om han kommer i närheten”. Lite barnsligt och definitivt inte sant, men jag kom inte på något bättre. Men grejen är att det händer ganska ofta. Förra gången var det en tant med lös papillon som bedyrade att det ”aldrig har hänt förut”. Visst. Undrar om hon ljög för mig eller sig själv. Tidigare i veckan kom det fram en Jack Russel vars husse uppenbarligen inte hade en aning om att det fanns en stoppknapp på flexikopplet. Hunden skuttade fram mot oss, och jag märkte att Smilla inte alls gillade situationen. Så jag blängde på den andra hundägaren och sen lät jag Smilla göra ett utfall mot hans hund. Ett kraftigt skall, sen var både hund och husse ganska spaka. Nu kanske inte det är så schysst mot Smilla att göra så, men jag såg det som ett bra tillfälle att tillrättavisa henne. Det går ju inte att lära henne rätt och fel om jag aldrig tillåter henne att göra fel.

Bara för att en hund är liten betyder inte det att den inte kan hota och skrämma andra hundar. Och blir det slagsmål på grund av det så får den stryk och så blir det dyrt för mig. Kanske inte så stor risk när det gäller Smilla, men Nikita är så rädd för andra hundar efter alla attacker att hon blir vansinnig när hon blir provocerad. Det bästa sättet att undvika det är att lura henne att den andra hunden är en katt (”Ser du kissen?”) men det funkar inte jämt.

Jag märker däremot på mina hundar att de blir oroliga när vi möter hundar som ingen har kontroll över. Lösa hundar, hundar i flexikoppel som får gå hur de vill, och så det vanligaste: hundar som går två meter framför och leder matte/husse.

Så till småhundsägare vill jag säga: Börja bestämma över era skälliga pälsbollar, sluta vara lika rabiata som era hundar och inse att även ni har ett ansvar. Eller skaffa katt nästa gång. Det finns två alternativ: var en bra ledare eller skaffa inte hund. Det är inte bara stora hundar som måste vara lydiga.

Veronica sa lite retsamt häromdan att jag inte skulle vara något utan Smilla. Det är väl inte riktigt sant, men jag vet åtminstone inte vad jag skulle ta mig till utan henne.

Hon är världens bästa hund. Snäll, social, stark, uthållig och tålig. Hon klättrar inte på väggarna när det inte händer något, men har inte heller några problem att gå flera mil om dagen med packning. Hon älskar att träffa folk och charmar alla på nolltid.

Hon är lydig och smart, och kan mer än man tror. Häromdan plockade hon till exempel upp min handske från golvet och gav den till mig när jag tappade den. Hon är oftast ganska subtil när hon visar vad hon vill, och det har tagit lång tid att lära känna henne ordentligt, men idag känner vi varandra så bra att jag ofta inte behöver mer än kasta en blick på henne för att hon ska förstå vad jag tänker.

Och idag blir hon fem.

Vi åker hem tidigt från jobbet idag för att gå till hundcaféet och fira lite. Det blir bara ett litet kalas, men inte sämre för det.

Smilla och jag önskar god jul från Sundsvall!

(Klicka först någonstans i den svarta rutan, sen på de fyra pilarna i nedre högra hörnet, sen på play!)

Nikita fyllde två år i torsdags, och i lördags firade vi på djurcaféet i Ljura. Förutom Nikita och Smilla var Bauer och Molly med. Och Veronica, Marcus, Mollys husse Stefan, Bauers husse Göran och matte Lotta och min bror Mattias.Nikita fick en nallebjörn av Bauer, och hade tidigare fått ett halsband och ett ben av Smilla. Det bjöds på lamm- och kycklingtårta, samt partyhattar! 

Smilla på kalas!

Smilla och Nikita på kalas!

Marcus har nog fler bilder, så förhoppningsvis kan jag uppdatera inlägget med dem senare.

Igår när jag åt lunch blev jag avbruten av en kollega:

– Jonas, Smilla har ställt till det!

Jag blev jätteorolig och sprang för att kolla vilken matta hon hade spytt på. Hittade henne först inte, men i vårt förråd möttes jag av detta: Read the rest of this entry »

Härligt väder med nio minusgrader, sol och snö!

Read the rest of this entry »

Smilla i snön

Read the rest of this entry »